Vanliga besvär

Vad kan behandlas med hjälp av naprapati?

Naprapater behandlar såväl akuta som kroniska besvär. Här hittar du de vanligaste besvären som vi behandlar med naprapati.

Axelbesvär

Förutom arbete med armarna ovanför axelhöjd är terminalarbete en vanlig orsak till axelbesvär. Konstruktionen hos många tangentbord medför ofta att överarmen roteras utåt. Detta gör att axelleden befinner sig mycket nära sitt yttersta läge, samt att ett flertal muskler får arbeta i ett spänt och maximalt förkortat läge. Följden blir att såväl axelleden som musklerna får arbeta under mycket ogynnsamma förhållanden, vilket leder till att smärta och stelhet uppstår.

Golfarmbåge

Golfarmbåge är en irritation i muskelfästena på insidan av armbågen. En vanlig orsak till smärta i armbågen är överbelastning av underarmens muskler eller dess fästen vilket kan uppstå av upprepade ensidiga rörelser och statiska belastningar. En annan vanlig orsak är att skuldrans muskler ger en smärta som strålar ut mot armbågen.

Musarm

Musarm kan beskrivas som smärta eller stelhet i nacke, axlar, armar eller händer, och orsakas av långvarigt arbete vid dator. Någon fullständig medicinsk definition av tillståndet finns dock inte. Bristande ergonomi medför att muskler i skuldra, nacke, axel och arm arbetar för statiskt. Detta innebär att du under lång tid belastar musklerna med en lågintensiv, negativ belastning. Resultatet blir sänkt cirkulation och därmed ökad retbarhet i muskler och leder. Symtom kan vara dålig känsel, koordinationssvårigheter, pirrningar i händer och armar, svårigheter att öppna och knyta handen, ömma muskler och händer.

Strålning eller domning i arm

Om du under lång tid belastar musklerna med en lågintensiv, negativ belastning blir resultatet sänkt cirkulation och därmed ökad retbarhet i muskler och leder. Symtom kan vara dålig känsel, koordinationssvårigheter, pirrningar i händer och armar, svårigheter att öppna och knyta handen, ömma muskler och händer.

Tennisarmbåge

Trots vad namnet antyder, är tennis sällan en utlösande faktor i detta fall. Vid tennisarmbåge är smärtan förlagd till området kring armbågens utsida och smärtan förstärks ofta av att handleden böjs uppåt. Ibland kan smärtan även stråla ut mot underarm och hand. En vanlig orsak till smärta i armbågen är överbelastning av underarmens muskler eller dess fästen vilket kan uppstå av upprepade ensidiga rörelser och statiska belastningar. En annan vanlig orsak är att skuldrans muskler ger en smärta som strålar ut mot armbågen.

Höftbesvär

Problem med höfterna är tyvärr en vanlig åkomma. Det finns dock flera olika orsaker till höftproblem. Inte alla höftbesvär är orsakade av förslitning i höftleden. Smärtor kring höften beror ofta på muskulära besvär och inskränkt rörlighet i ländryggen.

Ischiasbesvär

I dagligt tal används termen ischias för ryggvärk som strålar från ryggens nedre del och ut i ena benet och ibland ända ned i foten. Det finns också falsk ischias som bl a kan bero på överbelastning av ryggen. I medicinsk bemärkelse är dock termen begränsad till att beskriva smärttillstånd som orsakas av en mekanisk och/eller kemisk irritation av ischiasnerven.

Ofta kan t ex sätesmusklerna ge upphov till en smärta som påminner om ischias. Orsakerna till muskelrelaterade besvär kan vara långvariga, ensidiga arbetsställningar eller felaktig träning.

Knäbesvär

Exempel på vanligt förekommande knäbesvär som vi kan behandla är löparknä, hopparknä, meniksskada samt korsbandsskada. Smärta i knät kan orsakas av en överbelastning av knät och dess omgivande strukturer. En alltför snabb ökning av belastningen vid styrketräning eller felaktig träning vid nya eller gamla knäskador är ofta utlösande orsaker.

Ljumskbesvär

Begreppet ljumskskador är ett sammanfattningsnamn på en rad olika tillstånd som alla orsakar smärtor i ljumskregionen. Smärtor i ljumskregionen kan uppstå vid trauma eller överbelastning. Symtom som värk och huggande smärta i ljumske beror ofta på muskulära besvär och inskränkt rörlighet i ländryggen.

Schlatter

Vi har en effektiv total behandlingsmodell för schlatter. Omfattar inte bara behandling utan även hur du själv gör återgången till aktivitet på bästa möjliga sätt.

Hälsenebesvär

Smärta i hälsenan beror antingen på akut skada eller längre tids överbelastning. Den akuta skadan orsakas ibland av en bristning i senan med en blödning och svullnad som följd vilket också ger upphov till smärta. En stramhet i vadmusklerna kan vara en annan orsak till smärta i hälsenan.

Vanliga symtom är morgonstelhet, smärta under och efter aktivitet, tryckömhet och/eller svullnad över senan, knäppningar vid rörelse, nedsatt styrka och hälta. Hälsenebesvär drabbar ofta idrottsaktiva på både motions- och elitnivå, t ex friidrottare där löpning och hopp ingår. Ofta kan orsakerna vara ensidig belastning, ökad träningsmängd, byte av underlag, överpronation, korta vadmuskler, nedsatt ledfunktion i fotleden och dåliga skor.

Hälsporre

Hälsporre ger smärtor på och under hälen vid belastning. Ofta värre på morgonen med stelhet och hälta vid de första stegen. Smärtar om du står på tå eller går på häl och ömmar vid tryck på hälbenet.

Stukad fot

När man stukar foten skadas ledbanden mellan underben och fot. I samband med skadan uppstår oftast en svullnad på grund av blödning i de skadade ledbanden. Svullnaden ger inskränkt rörlighet och smärta som kan göra det svårt att belasta foten. Att behandla efter en fotledskada är mycket effektiv för snabbare återhämtning. Cirkulationsökande behandling dämpar svullnad och ökar rörligheten i leden vilket ger smärtlindring.

Migrän

Migrän innebär återkommande anfall av huvudvärk som kan utlösas av vissa födoämnen och spänningstillstånd i nackens muskulatur. Det är oklart varför migrän uppstår, men det är ett komplicerat samspel mellan nerv- och blodkärlssystemet kring hjärnan som pågår under migränattacken.

Anfallen kan komma både med eller utan förkänning. Tecken på att ett anfall är på gång kan vara synfenomen eller påverkan på känseln, aurafasen. Huvudvärken sitter oftast på ena sidan, spränger eller dunkar och gör så ont att man blir illamående, kräks och mer ljud- och ljuskänslig. Detta medför initialt huvudvärk av spänningstyp som sedan övergår i ett migränanfall. För att kunna skilja ut vilken typ av huvudvärk det rör sig om kan du ha nytta av att föra en s k huvudvärksdagbok, som finns att få på vårdcentraler. Ta med den till din naprapat så kan ni tillsammans ta fram sambanden som ger upphov till din huvudvärk. Behandlingen är densamma som för nackspärr.

Nack- och skulderbevär

Besvär i nacke och skuldra innebär smärta, värk eller nedsatt funktion i den ena eller båda kroppsdelarna. Dessa besvär kan variera i svårighet och vara under kortare eller längre perioder. Besvären återkommer ofta i de fall muskulära obalanser kvarstår pga för lite träning och för mycket statiskt arbete. Smärta i nacke och skuldra beror vanligen på en felaktig arbetsställning eller långvarig ensidig belastning (kan vara både fysisk och psykosocial). Det kan innebära att en obalans uppstår mellan skuldra och bröstmuskulatur vilket leder till trötta och svaga muskler i skuldran. Ofta uppstår så kallade triggerpunkter som kan ge lokala smärtor men även pirrningar och domningar oftast i den arm som du använder mest.

Nackspärr

Nackspärr innebär att man plötsligt får kramp i nackmusklerna, det gör ont och man blir stel i nacken. Krampen och smärtan gör det svårt att röra på huvudet. Vanligtvis är det svårare åt det ena hållet. När man försöker vrida på huvudet kan det göra mycket ont och smärtan omöjliggör vissa rörelser. Kraftiga muskelspänningar uppstår som gör att smärtan kan spridas till ett större område – ofta påverkas både skuldra och bröstrygg. Besvären kan komma efter en häftig rörelse, statiskt arbete i drag eller efter att ha sovit i en obekväm ställning med dåligt stöd för nacken. Du kan förebygga nackspärr genom regelbunden motion och träning för att bibehålla god rörlighet i bröstrygg och nacke.

Spänningshuvudvärk

Spänningshuvudvärk uppträder oftast i bakhuvudet samt över ögon, panna och hjässa med tryckande karaktär. Värken kan också uppkomma i nacken, käkarna och tinningarna. Denna typ av huvudvärk är vanligt förekommande och uppkommer ofta under och efter långvarigt och lågintensivt, statiskt arbete under bristande ergonomi, t ex på kontoret. Stress, psykiska påfrestningar, synfel och bristande bettfysiologi kan också orsaka återkommande huvudvärk liksom trauma mot nacke och huvud.

Bröstryggbesvär

Ont mellan skulderbladen är en av de vanligast förekommande besvären. Uppkommer ofta vid statisk belastning såsom kontorsarbete och hantverksjobb. Stelhet i bröstrygg kan även leda till andningssvårigheter samt strålningar i armar.

Ländryggbesvär

Smärta och stelhet i ryggens nedre del har ofta samband med långvarig ensidig belastning och felaktig arbetsställning. Lokala muskelspänningar uppstår, ryggradens rörlighet påverkas och det blir allt svårare att hitta en bekväm arbetsställning. Ryggen blir fort trött och en ond cirkel uppstår. Ofta är orsaken sänkt ledfunktion i ryggens leder som ökar aktiviteten i ryggens muskler som då värker.

Naprapaten utreder alltid om det finns några bakomliggande orsaker till din ländryggssmärta och om du ska vidareremitteras till annan vårdgivare för kompletterande undersökning.

Ryggskott

Ordet ryggskott brukar användas vid plötslig eller gradvis värk i framför allt ländryggen. Vid ryggskott upplever man svårighet att gå rakt och att ställa sig upp från sittande/liggande. Man kan även uppleva symtom som ischias eller lätta utstrålningar till benen. Ryggskottet i sig är ett symtom där det mycket sällan går att hitta någon allvarlig skada eller bakomliggande sjukdom. Smärtan kan komma från nästan alla delar i ryggen, t ex från muskler, lederna mellan kotorna, diskar eller ledband. Ryggsmärta och ryggskott kan även ha psykosociala orsaker, och idag ser vi att allt fler människor i pressade livssituationer oftare har problem med ryggsmärta.

Gör din kropp en tjänst

En kropp som gör ont behöver hjälp, hjälp som vi kan ge dig.